Denna morgon bände jag upp mina ögon och erfor en känsla av att dela blodomlopp med min säng… Tanken på att separera mig själv, avbryta den varma symbiosen, tilltalade mig inte det minsta! Kudden utövade en magnifik dragningskraft på mig och jag var helt övertygad om att den införlivats med min hjärna och att det vore förenat med direkt livsfara att bryta kopplingen dem emellan…

Men, så tänkte jag att min hjärna inte var nödvändig utrustning för en torsdag på jobbet, så jag reste mig motvilligt upp och påbörjade min erövring av dagen….