Då jag kände att värmen gått till en överdrift av rakt fåniga mått, beslöt jag mig för att tillbedja regngudarna. Hettan har under drygt en vecka varit orimlig och jag kände mig nedbruten och rysligt nära en mental härdsmälta.

Jag har under förmiddagen offrat två pepparkakor, en halv mugg kaffe som jag spillde på golvet i köket, en strumpa som försvann i torktumlarens svarta hål, ett mindre antal vindruvor och slutligen en stor portion av mitt förstånd. Efter dessa högtidliga offegåvor genomförde jag en vildsint regndans bakom fördragna gardiner. Jag hade alltså gjort allt som stod i min makt för att framkalla lite fallande svalka.

 Nu regnar det…