Träden står på vakt längs ån. Det är nästan som om de visar vägen för vattnet... Majestätiskt står de där och ruvar tysta på uråldriga hemligheter. Jag tycker om dessa träd. De ljuger inte, de sviker inte. De erbjuder trygghet och de är frikostiga med förtroenden.





Under min vandring uppstår känslan av att vara gäst i deras värld. Jag tackar dem ödmjukt för deras vänliga bemötande.