Så smärtsamt många som iklätt sig Gogols kappa… Ekiperade med en yttre illusion, en förklädnad för att dölja en skam för det inre tillkortakommandet. Men vem är det som har planterat denna skam? Hur skapar samhället kravet på personlighetsförskönande kappor?

Förblindade människor jagar status och en respekt som inte grundar sig på innebörden av respekt, utan på en artificiell uppfattning om det yttre som det enda av dignitet.

Nikolaj Gogols novell beskriver en man som tilldelats en lägre rang och som desperat söker nå högre nivåer i samhällets känslokalla hierarki. Han lägger sina besparingar på en kappa, en överrock av finaste kvalitet och när han bär den förändras hans självbild. Ett yttre tings inverkan har blivit destruktivt stor på en individ i kollektivet. Kollektivet omvärderar mannen och han åtnjuter vad han tror är respekt. Men hur kan ett simpelt klädesplagg skapa aktning? Kappan tar över och blir det som i andras ögon symboliserar personen. Vad blir då personen utan sin kappa? Inget…

Och i Gogols text bevisas detta då personen slutligen går under.

Klä av dig! Gå rak och själsligt naken på din väg genom livet. En kappa ger dig endast en falsk beundran, lär känn ditt eget värde och dela med dig av det till de som äger förmågan att se värdet och skönheten i det som inte är felfritt.