Det som glöms i tö...
Min inspiration har varit lika försvunnen som förra vinterns snö. Men, hennes ord faller som glödande kalla flingor på mig och jag rör mig åter i ett kreativt landskap där månljuset kastar mjuka skuggor i blå nyans.
Melodin i hennes röst river bit för bit av staketet.
Hjärtat andas längtan.
Själens vinter är min borg.
Kommentarer
Trackback