Lång väg.
Uppför.
Modigt.

Resan belönade betraktare med en vy utan jämförelse.
Hänförd.

Tystnad.

Kontakt med nuet.

Stillastående i en rörelse som är hett kryddad.
Pirrande i cellerna, elektrisk i allt som andas.

Flytande och fast, på samma gång.
Oförklarligt.

Skälvande berörd och tårögd inför storheten i synen som gryningen blottade.
Mäktigt och ödmjukt, nådde jag insikten om storheten inom mig själv.
Jag var ju där, en del av det jag såg....

Jag behövde inte mer bevis...