Första gången...

Envis kan, i mitt fall, vara synonymt med olagligt korkad...
Jag minns inte den dagen då jag senast var smärtfri i axlar och nacke.
Men för den skull har jag inte gjort något åt det, utan liksom vant mig vid det och tyckt att det här går ju bra ändå.

Gränsen nåddes härom dagen.
Man vet att det är dags att vidta åtgärder då man svärandes får hålla på i 8 minuter för att få av sig jackan...

Andra avgörande detaljer kan vara;

-
jag kan inte dricka ur ett glas mjölk till botten, för jag kan inte börja huvudet så långt bakåt

- jag kan inte röra vänster sida i något väderstreck utan att genomborras av blixtrande brutal smärta

- jag kan inte se mig om när jag ska gå över gatan, för att göra det måste jag stanna och vända på hela min anatomi...

- jag kan inte headbanga till grym hårdrock!!

- jag kan inte kliva ur sängen utan att bruka alla fula ord jag kan, torka tårar av smärta, hålla i huvudet så nacken förblir orörlig...

Jag har för första gången i mitt liv varit hos kiropraktor...
Vad jag vet nu, som jag inte visste innan besöket...är att det kan knaka på väldigt många ställen i en kropp, och att jag faktiskt ÄR 171 cm lång....

Ny tid nästa vecka.


Kommentarer
Postat av: Jessica

Äntligen har du tagit dig i kragen och fått hjälp. Du måste vara rädd om dig vännen!

Kramar

2010-07-31 @ 17:27:46

Vad heter du då?
Kom ihåg mig?

Hur kan jag nå dig?


URL/Bloggadress:


Och vad har du på hjärtat?

Trackback
RSS 2.0