Min trädgård är under belägring...

Ur en glad amatörodlares perspektiv är det en sanning utan modifikation. De som ockuperat min fridfulla täppa är en synnerligen envis klan rådjur. (Capreolus capreolus) Med hjälp av ett uppslagsverk kan man få lära sig att detta djur är ett litet hjortdjur med en matchvikt på 20 till 30 kg. Benämningen på en vuxen hane och hona är bock och get. Avkomman under ett års ålder kallas kid eller killing. Då jag saknar jägarexamen och vapen så har en del konflikter mig och rådjuren emellan fått lösas på andra sätt. Kasta vedträn är till exempel en variant på uttryck för aggression gentemot detta äppelträdsätande hjortdjur. Tvister uppstår oftast på grund av rådjurens bristande respekt för mig som person. Jag har observerat att djuret ifråga hyser en stark gastronomisk böjelse för taklökar. Jag vill gärna ha dessa små trivsamma blomster i mitt stenparti, dock inte för att inmundiga, utan för att beskåda och därav fröjdas. Rådjuren skiter fullständigt om jag är ute och pysslar i min trädgård, de skuttar lojt iväg några meter och fortsätter att dinera på allsköns väter som jag med mycket möda och större besvär planterat. Senaste dispyten ägde rum så sent som igår. Denna gång hade jag inget vedträ att tillgå men nöden har som bekant ingen lag, så jag kastade den kratta jag för tillfället brukade, efter en fullständigt likgiltig bock. Tillsammans med krattan slungade jag några ohyggliga svordomar efter det nonchalant bortskuttande djuret. Nu vet jag av empirisk forskning att en kratta inte har ett spjuts egenskaper och att det som vapen är odugligt i detta sammanhang! I det frustrerade ögonblicket kom funderingen till mig; är rådjur kvarlevande förfäder till getter...?


image5

En gång i tiden tämjde människan vargen och fick sig en hund. Kan det här vara på precis samma sätt? Har människan en gång domesticerat ett rådjur och under årens lopp avlat fram en get? Om man tänker efter så har de otroligt lika namn, deras avkommor kallas båda för killingar och de äter med stor glädje och aptit på det som finns i trädgårdar! Genom genetisk förfining har rådjur kommit att bli fulländade allätande getter! För det måste man ju trots allt medge; getter äter konstigare saker än rådjur... Men alla är vi ju barn i början.


Nu väntar vi tillökning. Rådjur av hon-kön är väldigt rund om magen. Hon promenerar lugnt omkring och äter i min trädgård. Det är lika bra att jag lägger mina taklökar på ett fat ute på gräsmattan.
Jag vet när jag är besegrad....


Kommentarer
Postat av: Anette Agrell

....även små ulliga får har dylika tendenser att förvandlas till trädgårdsmarodörer. Röda tulpaner är lockande föda för dessa av gud så omhuldade djur. Getter tillhör inte guds skara av utvalda, utan vad jag förstår är
det den onde som har getter i sin vård. Det är slående hur lika dessa fyrbenta djur är varandra i fråga om smak och beteende.

2008-05-20 @ 08:55:50
Postat av: Eva

Marodör eller djävul... men att hålla en liten killing i famnen är något som slår det mesta. Men är man för långvarig i sina ömhetsbetygelser kan ens tröja, när man ställer ner killingen på marken igen, ha förvandlats till en hålig trasa.

2008-05-24 @ 11:39:52

Vad heter du då?
Kom ihåg mig?

Hur kan jag nå dig?


URL/Bloggadress:


Och vad har du på hjärtat?

Trackback
RSS 2.0