Ett fascinerande faktum för dagen att begrunda; vissa människor är som en tv-apparat som står på , fast ingen tittar... Programmen som visas är exempel på dålig humor, kommersiellt dravel, reklam, oändliga repriser och emellanåt själslig porr... Att ingen tittar bekommer dock inte apparaten som fortsätter tvinga sig på sin omgivning. Omgivningen å sin sida söker febrilt efter fjärrkontrollen, alternativt on/off knappen.....

Att helt abrupt dra ur kontakten är nog den sista desperata åtgärden, och det vill jag undvika. Jag har ett visst inbyggt mått av humanitär medkänsla, även om den just nu känns väldigt avlägsen...

För hemtam bloggläsare är det ju ett välbekant faktum att jag för fyra månader sen flyttade från ett hus i skogen till en lägenhet i staden. De som känner mig väl vet att jag är svag för natthimlen och dess stjärnor. Det har varit ont om sådana upplevelser då stadens egna ljus lite har stulit showen. Men just denna kväll visade sig stjärnorna då jag och en kär vän vandrade så långt så vi kom bortom stadsljusens distraherande sken. Tystnaden var i det närmaste total och träden avtecknade sig dovt mot den vita snön och havet låg fruset under en magisk dis och där var de...stjärnorna...

Min själ sög i sig av upplevelsen och jag kände hur hela livet kom så nära...

Så tack min vän, för att du följde med mig, för att du gav av ditt stillsamma sällskap,.

Häromdagen avled en glödlampa i tv-rummet. Jag bytte den till en ny frisk lampa och det varde åter ljus. Nu har ytterligare fyra glödlampor gett upp....är det frågan om en epidemi...? Men jag är en tålmodig individ, så jag planerade ett omfattande byte av glödlampor idag. Och då insåg jag att just precis den sorten som gått sönder fattas i mitt förråd av arbetsföra lampor... Då får man gå och köpa nya så klart, men...det blåser halv jävla orkan i staden jag bor i!!! I ett anfall av rastlöshet beslöt jag mig för att trotsa väder och vind och begav mig mot kvällsöppet Hemköp. Jag fick sällskap av min granne. Det värmde mitt hjärta. Synd det inte är längre till Hemköp...

Men nu har jag ordnat ljus i hemmet och hon spred ljus i min själ.

Som tankspridd snusare råkar man då och då ut för allehanda oplanerade smakupplevelser.

Under pågående aktivitet drabbas man av nikotinbegärets lilla monster och faller till föga för dess påträngande önskemål. Sagt och gjort, man avbryter sitt göromål för att lägga in en prilla. Allt som oftast glömmer man dock att tvätta händerna först...så det som finns på de små fingrarna följer liksom med...

Listan på vad jag spontant smakat på kan göras lång, men jag kan nämna några exempel.

• Torkat gräs, startgas och 2-taktsbensin smakade jag på hösten 2005 när röjsågen krånglade
• Grus, olja och vägsalt har jag provat i samband med omläggning av däck på bilen
• Diskmedel och hårgelé hör till vardagen...
• Målarfärg finns i olika smaker (och det har inte med själva kulören att göra...)
• Spackel och fönsterkitt provsmakade jag sommaren 2007 vid husrenoveringen
• Sköljmedel vet jag också hur det smakar

Jag är övertygad om att året 2009 kommer att utöka listan....

En stor skräck jag har... är att tvingas gå på guidad tur i min egen hjärna...

Jag menar... kopplingen till Dante och hans Den gudomliga komedin  är inte så förfärligt långt borta, ej heller så felaktig...

Först leds man in i Den mörka skogen, det är som ett zoo och djuren är vilda djur. Det är fint med vilda djur. So far - so good liksom. Porten till helvetet skymtar bland träden och nu jävlar är det bäst att hålla i sig!!

Som sig bör så innehåller all storslagen arkitektur en Förgård, en vestibul innehållande likgiltighet. Här är djuren inte fullt så vänliga och det börjar gå upp för besökaren att det var ett misstag att följa med på denna rundvandring.. Inte blir det direkt bättre av att floden Acherons färjkarl svarar på tilltalet Karon...

På andra sidan båtturen möts man av ett ställe som heter Limbo. Här filosoferar jag över religion och annat smått och gott, som idé- och sinnevärldar.

Därefter når turen liksom in i själva hellskotta. Andra kretsen heter det enligt Dante. Det blåser konstant storm här och inte är det lätt att behålla kläderna på kroppen! Syndigt värre! Usch och fy! Vi skyndar genast vidare!

Rakt in i Tredje kretsen där det inte städats på mycket länge. Dessutom regnar det ordentligt och längst där borta står en synnerligen ful hund och blänger, så vi stannar inte länge

Så når vi den Fjärde kretsen (mönstret är tydligt nu va?) på denna smärtans sluttning. Här råder konflikt och den gör ont. Det idrottas en hel del också och stenrullning mot motståndarna är en populär aktivitet.

Vidare i den Femte kretsen hamnar vi i ett stinkande träsk som härbärgerar ilskan. Åskan dundrar och allehanda mystiska och farliga karaktärer smyger förbi.. vi fortsätter genast!

Vi rusar mot den Sjätte kretsen och nu kan vi äntligen ta en fikapaus! Vi skulle kunna säga att vi nu befinner oss i huvudstaden och här ruvar synden och den behandlas av samvetet med brinnande järn. (ytterst plågsam variant av KBT...) Straffet kan också bestå i att se alla delomgångar av Melodifestivalen...

I Sjunde kretsen är vi på studiebesök på rikets anstalt för dumheter och misstag. Här behandlas allt elakt som gjorts och tänkts. Synnerligen otrevligt ställe, ett riktigt skumt kvarter. Inget lämpligt ställe för barn...

Åttonde kretsen är helt vriden! Här går tiden baklänges och här pågår ett pokerparti som kan kosta skjortan! Gå inte för nära!

I den Nionde kretsen är det kyligt...här straffar jag mig själv för de svek jag utfört. Självaste Satan brukar hänga här...Han polar med Brutus och Cassius också, jag brukar hålla mig väldigt långt härifrån nu för tiden! Ni förstår varför va?

Vi kastar oss genast ut till det civiliserade jordelivet och efter denna resa klagar vi inte på dåligt skottade vägar om vintern! Bagatell i jämförelse...

Jag har just fått förslaget att kommande Helloween utkläda mig till hovnarr för att förgylla tillvaron för omgivningen... Förslaget kom från min lilla Loppa och jag ruvar just nu på en plan för att uppfylla hennes önskemål! Jag är inte knusslig när det kommer till att bidra med underhållning och skratt till dem som jag anser ska drabbas av min galenskap!

Med tanke på min skrala och undernärda ekonomi, kanske jag borde maila herr Kungen och fråga om han känner sig i behov av att anställa en hovnarr...?

• Dragning i tröja/jacka i syfte att införskaffa sig isklumpsinnehav är strängeligen förbjudet och bör bestraffas med tre minuter i utvisningsbås, iklädd motståndarlagets officiella matchtröja
• Den som med vänster fot sparkade senast på match isklumpen får tre poäng att lägga till de åtta som redan finns för att intentionen att använda vänster fot fanns från begynnelsen
• Den som är över 175 cm får inte tränga sig före
• Spelare födda sent i november kan inte straffas enligt punkt 1
• Frispark tilldelas den som känner sig i behov av det
• Den spelare som försöker knuffa mobbad motspelare i en ful snödriva med hundkiss i, måste diska efter nästa måltid
• Om isklumpen nuddar deltagares dotter tas timeout för allmänt skrattanfall
• Pågår matchen över en trafikerad korsning är det tillåtet för vilken spelare som helst att svära å det grövsta över valfri bilist
• Pågår matchen i nordöstlig riktning på allmän gångbana, gäller inga regler alls
• Bortamatch är inte godkänd av det internationella förbundet
• Avbytare får endast tillgripas i uppförsbacke
• Första perioden är 4 minuter lång
• Andra perioden pågår tills pensionär med liten halt hund kommer i vägen för matchboll
• Tredje perioden är lite oklar då den ännu aldrig spelats
• Och varför i helsike finns regler då ingen bryr sig om dem?!?!?!

Jag har mött en ung människa som gjort stort intryck på mig. Jag har mött henne mycket få gånger och hon är skrämmande lik mig i mångt och mycket... Trots de fåtaliga mötena har hon inrett ett litet bo i mitt hjärta. Hon skulle fattas mig oerhört om hon försvann! Kommunikation kan bestå av både det som hörs och det som känns, ni vet, den sortens kommunikation som sker i tyst samförstånd, den som grundar sig på gemensamma erfarenheter. Jag har stor respekt för denna människa och jag bara vet att hon har outsägligt mycket att lära mig och berika mitt liv med. Min förhoppning är att det är ömsesidigt...

Något annat vore synnerligen orättvist!

Euforisk svindel är ett upprymt tillstånd som gör den drabbade lätt yr, osäker på väderstreck, knäsvag och aspirant på diverse psykologiska diagnoser...Tidsuppfattningen kollapsar och tolkningen av den omedelbara omvärlden försvinner i en sinnesberusning som inte visar hänsyn till det offentliga rummet.

Som kolsyra i en skakad burk läsk bubblar skrattet genom kroppen och befriar den drabbade genom sitt kittlande vattenfall av otvungen glädje. Symtomen kan kasta sig över sitt intet ont anande offer när som helst och något botemedel vill vi icke höra talas om!

Länge leve vardagens underbara galenskap!!

Mitt kaffe är så starkt så jag hotas av invärtes blödningar... Det är en sån dag, då allt är starkt. Det är en märklig dag... Jag hann inte ens reagera, så hade jag klivit upp och det flera timmar innan jag vanligtvis brukar knuffa mig själv ur sängen med hjälp av allehanda hot om medeltida tortyr... Inte nog med det, jag sjöng en stump och log åt mig själv i spegeln... Nu är det riktigt illa!!!

Resultatet är således att jag har en oherrans massa tid över nu...jag har upptäckt hur svårhanterlig jag blir när jag har tid över... Jag är bara för mycket!

Hälsade artigt på damm-älgen jag mötte i hallen. Damm-älgen uppvisade god fostran och hälsade tillbaka. Vårt oväntade möte berättade för mig att det sannerligen är dags att tillgripa dammsugaren och städa lite. Visst är det upplyftande och underhållande med husdjur, men någonstans går gränsen...

Mina tankar befinner sig allt som oftast på annan ort så det här med att städa faller lätt i glömska. Det ter sig inte som så viktigt när hjärtat slår med oanad kraft och sinnet har iklätts vingar.

Tisdagar är synnerligen nyckfulla dagar må jag säga! Tisdagar uppför sig på ett excentriskt och intressant sätt. Totalt omöjliga att förstå sig på och jag antar att det är en del av charmen med dem. Föregående tisdag var inte värd en älglort i Vintergatan... men kommande tisdag är gruvligt efterlängtad... tänk så det kan bli!

Då jag emellanåt kan drabbas av uppfattningen att allt för mycket i tillvaron följer ett givet mönster, anser jag det som en sorts livsuppgift att bryta vissa mönster. I ett tidigare inlägg ondgjorde jag mig över tid och dess förutbestämda sekvenser, vilka människor följer utan att riktigt reflektera närmare kring . I ett annat inlägg ondgjorde jag mig över en tisdag och ett stort antal sekunder. Jag fick en kommentar på det inlägget, där det undrades om jag utsatts för någon sorts "måndagtisdag" och det i så fall verkligen skulle vara en bedrövlig inledning på veckan.

Jag känner just nu inte för att rätta mig efter vare sig den julianska eller den gregorianska kalendern. Om just den här tisdagen var en sådan dag jag ansåg skulle klippas ur almanackan och omedelgenast förpassas till glömskans mörka dalgång, innebär det inte att nästa tisdag kommer behandlas på samma sätt. Med vilken dag jag inleder nästa vecka är på förhand svårt att förtälja, då jag för närvarande inte ens vet vilken dag som kommer att få gälla som slutpunkt för rådande vecka. Rätt vad det är kanske en av mina veckor har fler än sju dagar och då blir det stökigt må ni tro! Lite som att stoppa in köksattiraljer där de för tillfället får plats... Så skulle min nya tidsuppfattning kunna beskrivas... Och jag vet att det finns åtminstone EN människa i denna värld som förstår vad jag menar...

Jag har förlorat alla sympatier för tisdagar...

Det finns ingen förståelse för tisdagar kvar och jag är okoncentrerad och tankspridd.

Det är 47 340 sekunder kvar av tisdagen...sedan åtgärdar midnatt problemet.

Du beklagade dig över att tiden var ur led och förfasade dig över att du ansåg att du var född att vrida den rätt. Ditt dilemma har medfört djup kontemplation då jag själv befinner mig på kollisionskurs med tiden.

Tid är ett grundläggande begrepp i den ordnade tillvaro vi lever i nu. Människan anser tiden självklar och betraktar den som en fundamental struktur i universums lagar. Tid är en dimension där händelser inträffar i kronologisk ordning, indelat i namngivna sekvenser, så som sekunder, minuter, timmar osv.

Tid kan också benämnas som ett abstrakt begrepp, som ett mentalt hjälpmedel för människan att skapa en greppbar modell av omvärlden. Själv anser jag mig vara ett offer för subjektiv tidsuppfattning som baseras på fruktansvärt dåligt tålamod...

Ur led är tiden...