Då jag emellanåt kan drabbas av uppfattningen att allt för mycket i tillvaron följer ett givet mönster, anser jag det som en sorts livsuppgift att bryta vissa mönster. I ett tidigare inlägg ondgjorde jag mig över tid och dess förutbestämda sekvenser, vilka människor följer utan att riktigt reflektera närmare kring . I ett annat inlägg ondgjorde jag mig över en tisdag och ett stort antal sekunder. Jag fick en kommentar på det inlägget, där det undrades om jag utsatts för någon sorts "måndagtisdag" och det i så fall verkligen skulle vara en bedrövlig inledning på veckan.

Jag känner just nu inte för att rätta mig efter vare sig den julianska eller den gregorianska kalendern. Om just den här tisdagen var en sådan dag jag ansåg skulle klippas ur almanackan och omedelgenast förpassas till glömskans mörka dalgång, innebär det inte att nästa tisdag kommer behandlas på samma sätt. Med vilken dag jag inleder nästa vecka är på förhand svårt att förtälja, då jag för närvarande inte ens vet vilken dag som kommer att få gälla som slutpunkt för rådande vecka. Rätt vad det är kanske en av mina veckor har fler än sju dagar och då blir det stökigt må ni tro! Lite som att stoppa in köksattiraljer där de för tillfället får plats... Så skulle min nya tidsuppfattning kunna beskrivas... Och jag vet att det finns åtminstone EN människa i denna värld som förstår vad jag menar...