Årstider avlöser varandra med en nyckfullhet vars koder ingen kan knäcka. Naturkrafterna lämnar sina bomärken och på fast grund står jag – likt en boning för ditt liv. Omsluter dig med ömhet och skyddar dig mot det som vill dig illa.

Inred mig.

Smycka mitt inre med allt det som är du. Möblera mig med ditt skratt och dina tårar. I fönstren kan du likt gardiner hänga dina drömmar, se hur vinden skänker liv till dem.

Utanför jamar en solkatt.