Ytan ryser på djupet

Som insjöar, i en ocean, boende i en fast punkt inom sig själva och i varandra.
De ser varandra, de talar samma språk.

De söker sig,
till havet.

Vilket hav som helst.

Ytan krusar sig av välbehag.





Kommentarer
Postat av: Anna

sant.... jag är glad att du funnit havet...inom och utom.

2010-08-12 @ 13:29:19

Vad heter du då?
Kom ihåg mig?

Hur kan jag nå dig?


URL/Bloggadress:


Och vad har du på hjärtat?

Trackback
RSS 2.0