Vindstilla

Utan rörelse förflyttar sig tiden.
Ett viskande eko nuddar kinden och andetagen är som årtag mot vattenytan.
Klyver verkligheten med sin närvaro, rörelse....
Tiden ser på och ler som en solig lördag förmiddag.

Kvällen minns det...





Kommentarer
Postat av: Emma

Vilka underbart vackra skymningsfoton!

2010-09-11 @ 10:20:26

Vad heter du då?
Kom ihåg mig?

Hur kan jag nå dig?


URL/Bloggadress:


Och vad har du på hjärtat?

Trackback
RSS 2.0